Ibland, och kanske till och med oftast, är livet i norra delen av Johannesburg väldigt likt det liv man lever hemma. Man jobbar på veckodagar, tränar, träffar kompisar på kvällen om man hinner och ser fram emot helgen. Ens vänner har det bra, stimulerande jobb, hög standard på sina bostäder, fritidsaktiviteter och intressen som vem som helst. Har man bara råd är det lätt att ha en hög levnadsstandard. Nu är det inte många procent som har just råd, men ser man till det man kan tänka sig vilja ha, så finns det mesta.
Vissa saker i det här landet kan du dock inte köpa dig till. Vid sådana frustrerande tillfällen, och ja bortskämd är man kanske, får man en påminnelse om att man är i Afrika. Uttrycket T.I.A. kommer tillbaka till, kanske med en liten annan innebörd nu efter tio månader, men på det stora hela detsamma. Saker som helt enkelt borde fungera i ett samhälle, men där det helt enkelt brister. På grund av regeringens alltför stora inflytande över den privata sektorn, en kanske för stark arbetartradition eller bara allmän förvirring. Jag vet inte.
Två stora ting man behöver är gas och besin. Relativt väsentliga saker i Johannesburg i juni/juli. Gas för att kunna stå ut med att vara inomhus på kvällen (samt för den stora majoriteten att laga mat), bensin för att i över huvud taget ta sig utanför dörren.
Låt mig börja med gasen. För någon månad sedan tog den stora gastuben som skulle ha räckt hela vintern slut. David och jag besökte ett tiotal bensinmackar på en kväll, men förstod efter ett tag att allt inte stod rätt till. Vi lyckades några dagar senare lokalisera ett lager på Builders Warehouse (där jag höll på att bli av med min väska) och kunde fylla upp en elvaliters tank. Ytterligare några dagar senare läser jag en artikel i tidningen. Gasen är inte bara slut hos återförsäljarna utan även hos den största (och eventuellt enda!?) leverentören av gas i Sydafrika, AFROX. Företaget har underskattat det stora behovet för gas och kommer nu att bli tvungna att importera gas från Europa/Amerika. Med hänsyn till den stora ordern kommer gas inte kunna levereras förrän två månader senare. I slutet av juli. Ok, men hur kommer det sig då att gasen kan ta slut? Jo Eskom, det gigantiska statliga elbolaget har inte förmåga att leverera el till samtliga hushåll under vintern och uppmanar människor till istället använda gas. Med hänsyn till det stora antalet längre elavbrott i landet är detta inte heller en överflödig uppmaning. Hur Eskom däremot fortfarande inte kan leverera el till samtliga medborgare till rimliga priser för att det råkar vara 4 grader på nätterna (liksom varje år) är fortfarande ett mysterium. Nu ska Sydafrika bygga två nya kolkraftverk. Ja, ni läste rätt. Kol.
Bensin. En livsnödvändighet här. Med obefintlig kollektivtrafik och omöjligheten i att röra sig fritt på gatorna på grund av kriminaliteten finns helt enkelt inga alternativ. För någon vecka sedan började en strejk vid de stora oljebolagen. De anställda kräver en löneförhöjning om 11 – 13 procent. Tills detta går igenom är det strejk som gäller och inga leveranser kan ske tills vidare. Hade det bara varit strejk så hade det nog ändå kanske varit ok. Problemet börjar när folk får panik, och det får man, även jag, när man inser att någon kan ta ens fria rörlighet ifrån en. Så vad man gör är alltså att hamstra. Jag tror det är någonting man lär sig med modersmjölken här. Folk Facebookar och twittrar om vilka bensinmackar som fortfarande har bensin och sen är de långa bilköerna igång. En morgon förra veckan var det fullständigt kaos vid Shell uppe hos oss. Klockan var halv sju på morgonen, bensingubbarna hade gjort upp något smart system för hur man fick köra in och vänta på sin tur. Ingen lydde och det var fullständigt kaos. Bilar stod åt alla håll och tutade på varandra medan kön ringlade sig långt ut på vägen.
Trots brist på livsnödvändigheter tycker jag ändå att alla håller upp humöret förvånansvärt bra. Man hjälps åt med att berätta för varandra var det finns gas och/eller bensin. Ingen som klagar, men många som skrattar. Helt sjukt att det ska hända i år igen! Samma visa återigen - tar det aldrig slut? Låt dem få sina procent så att vi kan få vår frihet... Och lite nyttigt är det kanske ändå att lära sig att det inte är så självklart att alltid kunna köpa sig fri från sina problem. Men än så länge är det inte fullständig kris. Vi får se vem som fortfarande skrattar då. Inte jag iaf.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar