är ni kvar?

För som ni säkert har märkt (eller inte) har jag nämligen varit borta. Känns också som om jag har glömt hur man skriver och springer och allt annat sånt där som jag brukade göra. Men det är ok, för det har varit semester. Och en mycket lyckad sådan också. Betydligt mer sol å bad, sprit och sena kvällar än vad jag är van vid, men fantastiskt kul. Tack Sandra och Simon för att ni ville gifta er, och för att ni ville att vi skulle följa med. 

Eftersom ett av de återkommande samtalsämnena på stranden var vad man skulle göra med den som la ut strandbilder på fejjan (och dessutom taggade) kommer här ett axplock från nyår i Rio de Janeiro, bröllop i Floripa och överdådig wining and dining i Buenos Aires. Hoppas ingen känner sig påhoppad, utelämnad, naken eller bara sårad :)

Rio de Janeiro

Samma utsikt som Jesus

Himself

Vitt och mycket suddigt nyår

I favelan

Facebook och diverse onlinespel i favelan

Färglatt och grannt

Sandra å Kristian

 

Floripa och lyxbeachen

Floripa och surfbeachen

Floripa och den vackraste stranden

Floripa och lagunen

Softhäng

Finaste fiskebyn

Snart, snart, snart

Väntar på bröllop

Äntligen

Vissa störande element

Inga kommentarer behövs

Simon och de bästa männen (nåväl)

och så tjejerna

Buenos Aires!!

Don't cry for me Argentina

Okej, äpplen med popcorn men det där till höger med popcorn...?

nästan bästa lunchen måste jag säga - makes two of us, me and mr Coppola

Lyx på Patagonia Sur, La Boca

Davve äter hamburgare på det Argentinas kanske kändaste caf'é, Tortoni, hittade dock aldrig Submarinon på menyn 

En av många Maradonafrippor

La Boca - betydligt trevligare i dagsljus

Tango!

  

Men nu alltså tillbaka i vardagen. Första veckan var faktiskt ett rent helvete efter 36 timmar flyg på totalt 48, bagage på vift någonstans mellan Buenos och Frankfurt (utan bagagetaggar - grrrr) och ett tidigare beslut om att gå till jobbet samma morgon man landade. Mycket dumt sätt att spara semesterdagar. Aldrig mer. Men helgen var hyfsat lugn med undantag från ett ganska galet födelsedagsfirande på lördagen.

På söndagen lyckades vi äntligen pricka in ett besök på Arts on Main nere i stan. Ett litet kvarter, eller kanske snarare en gammal övergiven fabrik, med schyssta gallerier och en marknad med allt från designkläder till organisk mat, en kille med synth och champagneförsäljning. Enligt vad jag förstår försöker man snygga upp området som i ärlighetens namn är riktigt dodgy. Superpopulärt var det iaf. Man kan se att folk här har ett uppdämt behov efter lite roligare kläder, konst och ställen att träffa likasinnade. Stället var så proppfullt att jag fick parkera tre kvarter därifrån och i stort sett all dryck var slut i restaurangen. Och servitören stackarn var helt slut efter att ha servat folk hela dagen. Efter det att han hade kommit tillbaka till vårt bord 5-6 gånger för att meddela att det vi beställt var slut, visade det sig att det enda de egentligen hade var Cola light och Appletizer (iofs en annan av mina absoluta favoriter). Hade sparat honom en hel del energi om han hade försökt memorera dessa från början. Inte lätt.

Lite senare i veckan besökte vi också en liten biosalong i området som visar dokumentärer och lite mer alternativa filmer. Bioscope. Skön hemtrevlig känsla när snubben som klipper biljetter står och micropoppar popcorn samtidigt. Filmen ”Unhinged: Surviving Jo’burg” kändes som ett helt naturligt val... Ett litet filmtips om man vill förstå varför folk ändå älskar den här stan. Trots allt skit som händer.  

www.vimeo.com/1666236

Efter förseningar och fördröjningar verkar det nu som Davve är på väg ner. Äntligen. Jag har sagt två veckor till alla jag känner i mer än två veckor nu men nu verkar det nog som att det ändå blir om två veckor. Puh. Om ambassaden inte bestämmer sig för annat. Å andra sidan kanske man borde vara tacksam. Min nya holländska vännina väntade i 8 månader på sitt arbetstillstånd. Och då är hon läkare och expert inom HIV och inte affärsjurist. Ibland undrar man över prioriteringar.